Hur kan vi tillsammans arbeta för att öka mångfalden på folkhögskolans estetiska kurser?

Hur kan folkbildningen bedriva ett aktivt arbete för att erbjuda en bredare kulturverksamhet som når ut till en större mångfald människor? Det resonerar folkhögskolläraren och rapportförfattaren Katja Timgren om i ett blogginlägg. I inlägget lyfter Katja goda exempel och lärdomar från arbetet med en rapport om mångfald i folkbildningens kulturverksamheter.

Senast uppdaterad:

Statens syften med stödet till folkbildningen säger både att vi ska erbjuda bred tillgång till kultur, och att en mångfald av människor ska nås av folkbildningen. Vi som jobbar i folkhögskolan behöver ha ett aktivt mångfaldsarbete och det här arbetet är i stort behov av fortsatt utveckling när det kommer till den estetiska verksamheten. Till exempel är personer födda utanför Norden och med föräldrar med kortare utbildning idag underrepresenterade i folkhögskolans estetiska verksamhet, både i jämförelse med deltagare på andra särskilda kurser och med befolkningen i stort.

I vår rapport om mångfald i folkbildningens kulturverksamheter såg vi att personal på många av de medverkande folkhögskolorna inte riktigt visste hur man kan arbeta för att öka mångfalden i estetisk kurs. Skolornas nuvarande kulturnätverk är ofta begränsade och flera lärare uttrycker en osäkerhet kring om personer ur de underrepresenterade grupperna vet om att kurserna finns. Folkbildningen står inför utmaningar där vi tillsammans måste jobba aktivt för att öka mångfalden. Samtidigt finns många exempel på strategier och arbetssätt som redan idag används och som kan fungera som inspiration för andras utvecklingsarbete.

Nya kontaktytor mot fler samhällsgrupper

I arbetet med rapporten stötte vi på flera glädjande exempel på hur man kan arbeta för att nå en bredare skara sökande till de estetiska kurserna. Kanske kan fler skolor till exempel affischera på platser där många ur de grupper man behöver nå rör sig, som gymnasieskolor, kulturhus och bibliotek i städernas förorter? Vi fick höra om en deltagare som inte kände till varken skolformen folkhögskola eller att det fanns utbildningar inom hens stora intresse i livet, men som efter att ha sett en affisch på sin gymnasieskola började på folkhögskolans estetiska kurs.

Andra strategier som kan fungera är olika typer av riktad spridning i sociala medier där personal eller deltagare verkar som ambassadörer och sprider information för att nå utanför skolans egna begränsade följarskara. En skola har delat information i Facebookgrupper där många kulturintresserade med bakgrund utanför Norden finns. Deltagare med nätverk som kan komplettera skolans har spridit information i sina egna sociala medier. Vissa skolor har också arbetat aktivt med tilltalet och representationen i sitt material, så att till exempel personer med bakgrund i olika delar av världen syns på bilder.

Personal har också mejlat kulturaktörer som redan når många ur de grupper de estetiska kurserna har svårt att nå och bett om spridningshjälp. Man har kontakt med kulturhus, kulturföreningar och annan kursverksamhet som når till exempel många med bakgrund utanför Norden. Några skolor har haft möten och inlett samarbeten, till exempel har en medverkande skola erbjudit prova på workshopverksamhet som har ägt rum i en förort i en storstad.

Utforma estetisk verksamhet så den tilltalar fler och når nya sökande

Även om det går att till viss del förändra vilka som söker till befintlig verksamhet så finns också anledning att fundera över vilket utbud som kan göras och var? Estetiska kurser som genomförs i områden där många med bakgrund utanför Norden bor tycks till exempel nå fler ur den gruppen. Samtidigt görs det på de skolor vi besökt inte så mycket estetisk verksamhet i sådana områden än. Nya möjligheter kan därmed öppnas när vi ställer oss frågan: Var kan vi fysiskt placera vår verksamhet? Strategisk placering av verksamhet tycks behöva kombineras med lokal förankring för att nya grupper ska nås. Ett spännande exempel är en skola som startat kurser i samarbete med flera lokala kulturaktörer i en förort i en storstad.

För att bredda intresset och öka delaktigheten behöver folkhögskolorna erbjuda ett brett estetiskt utbud som fångar upp konstutövande från många olika samhällsgrupper. Få skolor av de vi besökte arbetar med att utforma ett utbud som kan nå nya grupper men det finns några goda exempel. En skola har till exempel valt att starta estetiska kurser inom konstuttryck som har många utövare med bakgrund utanför Norden och, som man säger, från arbetarklassen. Skolan har genom den satsningen också naturligt fått mer heterogena lärarlag och fler har fått inflytande över hur det estetiska utbudet utformas.

I arbetet med rapporten såg vi att det finns ett stort arbete att göra för att öka mångfalden i folkhögskolans estetiska verksamheter, men också att det redan nu finns flera goda exempel på genomtänkt förändringsarbete som gett resultat. Varje folkhögskola är unik i sin profil, sina nätverk och sitt läge och alla skolor behöver därför delvis hitta sina egna vägar. Samtidigt är kunskapen om mångfaldsarbete i estetisk verksamhet ojämnt fördelad och vi behöver lära oss och inspireras av varandra.

Läs mer

I rapporten Mångfald och förnyelse? presenteras en fördjupad bild av vem som deltar i folkbildningens kulturverksamheter och vilka faktorer som främjar respektive motverkar mångfald. Utvärderingen bygger på deltagarstatistik och fältstudier på studieförbund och folkhögskolor. Den handlar framför allt om studieförbundens och folkhögskolornas kulturinriktade studiecirklar och särskilda kurser.

Mångfald och förnyelse?

Skribent

Katja Timgren

Katja är folkhögskollärare och medförfattare till rapporten Mångfald och förnyelse? Foto: Ola Kjelbye