”Vi pratar om normkritik och jämställdhet varje dag”
Fryshusets folkhögskola startade en förberedande kvällskurs för att få en jämn könsfördelning på sin musikproducentutbildning. Genom ett medvetet och aktivt jämställdhetsarbete fann de en lösning på ett strukturellt problem med snedrekrytering. ”Vi måste bryta mönstren för att få fram all intressant musik som finns därute” säger kursföreståndaren Dita Kleman.
Hösten 2016 startade Fryshusets folkhögskola utbildningen Advanced Music Production & Songwriting (AMPS), en ettårig heltidsutbildning inom musikproduktion och låtskrivande. Kursföreståndaren Dita Kleman berättar hur de snabbt såg ett mönster i ansökningarna och hos dem som antogs till producentinriktningen. Killarna var i klar majoritet.
– Det fanns många tjejer som ville bli producenter, men nivån var för låg. I heltidsutbildningen krävs förkunskaper, säger Dita Kleman.
De ojämställda strukturerna i musikbranschen gick igen. Dita och de andra lärarna är själva aktiva inom branschen och medvetna om hur det ser ut. De fick nu syna sin verksamhet och fundera på vad de kunde göra för att inte vara med och upprätthålla mönstren de ville förändra.
– Alla vill samma sak, men det gäller att veta hur. Det är viktigt att alla vi som jobbar har de rätta verktygen, säger Dita Kleman.
En lösning blev att de startade en kvällskurs på grundnivå för kvinnor, transpersoner och icke-binära. Personerna som ville hålla på med musikproduktion men som ännu inte var redo för heltidsutbildningen fick nu en chans att lära sig grunderna och skaffa sig erfarenhet. Sedan kursen startade har könsfördelningen på heltidsutbildningen gått från 33 procent kvinnor och 67 procent män till en fördelning på 50/50.
– Det är väldigt kul, vi är jätteglada för den utvecklingen och hoppas verkligen att det fortsätter, säger Dita Kleman.
Hon framhåller att den ökade jämställdheten inte bara handlar om att de startat en särskild utbildning, utan att den bygger på ett medvetet arbete med jämställdhet och mångfald som genomsyrar allt de gör.
– Vi jobbar med det varje dag: pratar om normkritik och jämställdhet på varje personalmöte och jobbar otroligt aktivt med kulturen i gruppen och innehållet i undervisningen. Alla ska ha lika villkor att utvecklas, oavsett bakgrund, säger Dita Kleman.
Ett vinnande koncept har varit att ta hjälp av deltagarna, vara ödmjuka inför att de som ledare och lärare inte kan eller ser allt.
– Vi har lärt oss längs med vägen. Under vissa lektioner har det bara tagits upp manliga exempel, då har vi tagit tag i det och ändrat. Goda exempel och förebilder är superviktigt. Det går åt båda hållen, det är viktigt att tänka på att inte bara lyfta kvinnliga sångare till exempel, säger Dita Kleman.
Musikbranschen, och speciellt producentrollen, har länge dominerats av män. Dita Kleman ser hur något är på väg att hända, hur en mängd initiativ är med och driver på, både inom folkbildningen och i övriga samhället. Hon menar att medvetenheten och viljan att skapa en mer diversifierad musikbransch är stor idag, och att det finns stora vinster med detta.
– Jag tror att det kan bidra med mer intressant musik, fler förebilder för unga som är musikintresserade. Det är inte bara en musikbranschfråga, det är en samhällsfråga.
Sedan 2016 arbetar Folkbildningsrådet på uppdrag av Regeringen med jämställdhetsintegrering i folkbildningen, det innebär att aktivt och systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet. Det är en strategi för att motverka att jämställdhetsfrågor hamnar i skymundan eller sidoordnas. Under 2020 släpper Folkbildningsrådet handledningen Jämställd folkbildning, en guide för folkhögskolor och studieförbund med konkreta tips för hur man kan arbeta med jämställdhetsintegrering.