Från exkluderande normer till inkluderande toner
Ett nytt avhandlingsprojekt på Göteborgs universitet visar att folkhögskolornas estetiska utbildningar riskerar att stänga ute deltagare som inte lever upp till etablerade normer. Men det finns också lösningar för att bredda deltagandet.
Julia Eckerstein är doktorand i musikpedagogik på Göteborgs universitet. I sitt avhandlingsprojekt undersöker hon särskild kurs med musikinriktning på olika folkhögskolor. Bland annat tittar hon på vilka normer och ideal som påverkar antagningen, det vill säga vilka som ges möjlighet att studera musik på folkhögskola. Mycket handlar om hur de sökande interagerar och samspelar med andra.
– Sökande bedöms ofta genom intervju eller hur de beter sig i socialt umgänge med musiklinjens övriga studerande. Det väger tungt i bedömningen, och att en sökande passar in socialt har stor betydelse för möjligheten att bli antagen, säger Julia Eckerstein i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Västerländska musiktraditioner premieras
Sociala normer är dock inte det enda som påverkar. I avhandlingsprojektet menar Julia Eckerstein att genrer som klassisk musik, jazz och folkmusik styr och definierar bilden av musikalisk kompetens. Det är en slutsats som även finns i Folkbildningsrådets rapport Mångfald och förnyelse? från 2020. Rapportförfattarna menar att många utbildningar på folkhögskola tenderar att premiera västerländska musiktraditioner. Det kan innebära att deltagare med andra musikaliska uttryck inte ges samma chans när de ansöker till utbildningarna.
Lösningar finns
I Folkbildningsrådets idéskrift Breddat deltagande i folkhögskolans estetiska kurser finns metoder och berättelser från sex folkhögskolor som är bra på att nå deltagare från underrepresenterade grupper. Skolorna har bland annat kompletterat sitt kursinnehåll med innehåll från fler musiktraditioner. Genom samverkan med föreningslivet har de nått ut i lokalsamhället. De har också anställt lärare med bakgrund utanför Norden, vilket har breddat förståelsen av vad som är musikalisk kompetens.
Även Julia Eckerstein menar i sitt avhandlingsprojekt att det finns möjligheter till förändring. Hon framhåller att lärarna hon intervjuat är djupt engagerade i såväl utbildningen som de studerande och deras musikaliska utveckling.
– Eftersom skolorna har stor självständighet och utformar sina egna kurser finns det redan i dag goda möjligheter till förändring. Utbildningarna kan bli mer tillgängliga för fler individer med olika erfarenheter och livssituationer, säger Julia Eckerstein i pressmeddelandet från Göteborgs universitet.
