Fokus på mänskliga rättigheter har ökat folkbildningens kunskap och beredskap
Under åtta år har regeringen avsatt ett riktat bidrag till folkbildningen för att jobba med mänskliga rättigheter. Sammanlagt har tio miljoner fördelats till 67 olika insatser för att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället.
Syftet med satsningen har varit att långsiktigt stärka folkhögskolors och studieförbunds kompetens om MR-frågor samt deras förmåga att arbeta strategiskt med att stärka deltagarnas kompetens, medvetenhet och beredskap. I Folkbildningens senaste rapport konstaterar vi att insatserna satt mänskliga rättigheter på kartan och ökat dess status i folkbildningens verksamheter. Med små medel har folkbildningen fått förutsättningar till relativt stora förändringar. I hög grad visar projektresultaten på stärkt kompetens och metodutveckling som inte alltid ryms i ordinarie verksamhet.
– Folkbildningen skapar en miljö där deltagare kan göra sina röster hörda och som bidrar till att stärka delaktighet, självförtroende, egenmakt och samhällsengagemang, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Vi ser att folkbildningens arbete med mänskliga rättigheter de senaste åtta åren stärkt förmågan hos deltagare i folkhögskolor och studieförbund att värna och försvara egna och andras rättigheter.
Satsningen på att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna är nu avslutad och de projekt som fått medel under åren har speglat den bredd som finns inom folkbildningen. Det har varit både övergripande arbete med mänskliga rättigheter, och insatser med mer specifika teman. Under det sista året finns till exempel teman som friluftsliv, funktionsrättsfrågor och rätten till hälsa. Projekten har varit spridda över hela landet och flera har varit samarbeten mellan olika aktörer inom folkbildningen.