ESF-projektet FAMN
FAMN står för folkhögskola som arena för metodutveckling med nyanlända. Det främsta syftet med ESF projektet FAMN var att ta fram, kvalitetssäkra och sprida modeller och metoder för att unga nyanlända i större utsträckning skulle kunna fullfölja behörighetsgivande studier på folkhögskola. FAMN avslutades 2021 och projektets resultat har samlats i en metodbok som kan vara ett stöd för lärare och övrig pedagogisk personal på folkhögskola. Metodboken finns att ladda ner längst ner på sidan.
FAMN genomfördes med stöd av ESF-rådet under åren 2019–2021. Folkbildningsrådet var projektägare och projektet genomfördes med delprojekt på Eslövs, Hagabergs, Strömbäcks, Dalslands och Marieborgs folkhögskolor.
FAMN-projektet arbetade med att utveckla kopplingen mellan språkintroduktionen inom gymnasieskolan och allmän kurs på folkhögskola. Fokus låg på att utveckla folkhögskolans pedagogik gentemot målgruppen nyanlända, men också att belysa de förutsättningar som finns för att nyanlända deltagare i större utsträckning ska upptäcka folkhögskola som utbildningsalternativ.
Projektet arbetade med följande fyra målområden:
- att rekrytera unga nyanlända
- att inkludera unga nyanlända i folkhögskolans kurser och då främst allmän kurs
- att etablera unga nyanlända i vidare studier eller i arbete
- att sprida information om projektets resultat till folkhögskolor och övriga intressenter i samhället.
Resultat i projektet FAMN
Projektet har tagit fram ett 100-tal metoder med hjälp av en beprövad kvalitetsmodell och berättelser tillsammans med 222 deltagare och ett 30-tal lärare. Som exempel kan nämnas språkutvecklande arbetsmetoder och en digitaliserad individuell studieplan för alla deltagare. Folkhögskolans särart har synliggjorts genom att metoderna har kompletterats med berättelser från deltagare och lärare. Ruhi Tyson, doktor i pedagogik från Stockholms universitet, medverkade i projektet för att inspirera och vägleda oss i arbetet med att ta fram dessa berättelser. Ruhi Tyson menar att berättelserna konkretiserar och synliggör metoder och inte minst praktiken som helhet, särskilt de bildningsprocesser som utspelar sig i den.
Delprojekten har också utvecklat yrkeskurser för att underlätta unga nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Exempel är fastighetsskötarutbildningar och vårdutbildningar.
Lärande utvärdering
Projektet utvärderades av VETA Advisor AB som förutom en mer traditionell utvärdering arbetade med en lärande sådan. Det betyder att resultaten analyserades kontinuerligt och därefter gjordes återkoppling till delprojekten vid gemensamma lärseminarier. Delprojekten har även besökt varandra för kollegialt utbyte och lärande.
Modell för metodutveckling
Under projektets gång utvecklades en modell för metodutveckling som kan användas även för andra målgrupper än unga nyanlända. De viktigaste komponenterna i denna modell för metodutveckling är att arbeta med en förändringsteori, dokumentation i form av kvalitetshjul, kollegialt lärande samt med berättelser. Modellen vilar på vetenskaplig grund och FAMN:s beprövade erfarenhet.
Rapporter och metodbok
Projektets resultat har samlats i en metodbok, Utrikes födda på folkhögskola – metoder och berättelser, främst avsedd för lärare, en slutrapport till ESF-rådet och en utvärderingsrapport av VETA Advisor AB. Läs mer och ladda ner rapporter och underlag via länkar under relaterad information nedan.
Tryckta versioner av ”Utrikesfödda på folkhögskola – metoder och berättelser” och rapporten ”Slutrapport FAMN” kan beställas på info@folkbildningsradet.se