Frågor och svar om det nya statsbidragssystemet
Det nya statsbidragssystemet för studieförbund började gälla den 1 januari 2024. Här hittar du svar på vanliga frågor om hur arbetet med fördelningen av statsbidragsandelar enligt det nya systemet har gått till.
Folkbildningsrådets arbete med det nya statsbidragssystemet
Arbetet med det nya statsbidragssystemet har pågått sedan maj 2023 när Folkbildningsrådets styrelse fattade beslut om att införa ett nytt system för statsbidrag till studieförbunden. Förslaget till ny modell hade då varit ute på en bred remissrunda och fick där stort stöd från bland annat studieförbunden själva.
I det nya systemet får studieförbunden förutsättningar att förverkliga sina folkbildningsambitioner samtidigt som fokus läggs på fem gemensamma kvaliteter:
- bildning
- demokrati och delaktighet
- utbildning
- civilsamhälle
- kultur.
Det nya systemet möjliggör ett tydligare kvalitetsinriktat arbete.
Hösten 2023 hade Folkbildningsrådet dialog med studieförbunden om hur de bäst skulle beskriva sina mål och verksamhetsprioriteringar utifrån sina respektive profiler i verksamhetsåtaganden. Dessa verksamhetsåtaganden lämnades sedan in till Folkbildningsrådet.
Under våren 2024 påbörjades sedan arbetet med att bedöma studieförbundens verksamhetsåtaganden utifrån de fem kvaliteterna och Folkbildningsrådets omvärldsanalys.
I bedömningsarbetet används också fem nyckelfrågor som är framtagna för att ge en helhetsbild av verksamhetsåtagandet:
- På vilket sätt och i vilken grad innehåller verksamheten de fem kvaliteterna?
- Hur bidrar studieförbundets profil till hög kvalitet i folkbildningsverksamheten?
- Hur förvaltar och utvecklar studieförbundet den upparbetade verksamhetens omfattning?
- Hur relevant är studieförbundets verksamhetsåtagande och i vilken grad har studieförbundet kapacitet att genomföra det?
- Är verksamheten av sådan kvalitet att den har förutsättningar att bidra till att uppfylla statens syfte med bidraget?
Tidigare fördelades bidraget utifrån hur mycket verksamhet respektive studieförbund hade genomfört. Folkbildningsrådet tar i den nya modellen fortfarande hänsyn till verksamhetens omfattning men nu beräknas andelarna primärt utifrån bedömningar.
Bedömningarna utgår ifrån studieförbundens olika profiler, deras kapacitet och förmåga att leva upp till de mål de själva satt upp – och hur målen relaterar till Folkbildningsrådets omvärldsanalys och de fem kvaliteterna. I bedömningarna tas också hänsyn till vad studieförbunden har åstadkommit tidigare och hur det påverkar förutsättningarna för den kommande treårsperioden.
Med det nya fokuset på kvalitet blir folkbildningen mindre statisk och studieförbunden blir friare att fokusera på sådan verksamhet som är viktig för dem utifrån deras olika profiler. Det betyder också att verksamhet med stor volym inte belönas på samma sätt som tidigare eftersom bedömningen nu tar hänsyn till vilken koppling verksamheten har till studieförbundens egna mål, de fem kvaliteterna och Folkbildningsrådets omvärldsanalys.
Fördelning för åren 2025 till 2027
Jämfört med nivåerna de senaste åren är det några studieförbund som får lite mer och några studieförbund som får lite mindre. Det rör sig inte om stora förflyttningar men ger ändå några av de mindre studieförbunden möjlighet att fortsätta arbeta progressivt, med ambitiösa kvalitetskliv och verksamhetsåtaganden.
Kraven för att få vara ett statsbidragsberättigat, nationellt studieförbund är höga. Enligt villkoren är det en förutsättning att Folkbildningsrådet bedömer att studieförbundet kan hålla tillräckligt hög kvalitet de kommande tre åren. Det handlar bland annat om att erbjuda kultur och bildning i hela landet.
Studieförbunden ska också klara av att vara ett stöd till föreningar i civilsamhället och hjälpa dem att utvecklas. Den sammantagna bedömningen för Ibn Rushd studieförbund är att de har mycket små möjligheter att nå sina mål. En del av detta är att de befinner sig i en organisatoriskt besvärlig situation som gör det svårt att upprätthålla kvalitet i verksamheten.
Det har förekommit granskningar och avvikelseärenden hos Ibn Rushd, precis som hos flera andra studieförbund. Detta har dock inte varit avgörande för den här bedömningen. Beslutet baseras i stället på hur studieförbundet bedömts kunna genomföra sitt verksamhetsåtagande för kommande treårsperiod.
Beslutet innebär inte att Folkbildningsrådet säger att studieförbundet har brutit mot våra riktlinjer. Däremot är Folkbildningsrådets helhetsbedömning att Ibn Rushd inte har tillräckliga förutsättningar de närmaste åren för att få en bidragsandel.
Det finns ett studieförbund med uttalat muslimsk profil – men det finns flera studieförbund som har verksamhet med muslimska föreningar och målgrupper. Ibn Rushd finns i knappt en fjärdedel av Sveriges kommuner. Studieförbundet har de senaste åren fått en försämrad ekonomi och medarbetare med lång erfarenhet har slutat. Därför blir det svårt för dem att stödja föreningar och organisationer på ett bra sätt.
Beslutet handlar om att studieförbundet inte har tillräcklig kapacitet för att Folkbildningsrådet ska kunna fördela bidrag till dem. Det kan dock förändras i framtiden.
Oberoende bedömning
Den styrning som kommer från staten via regeringens förordning och riktlinjer ligger på en övergripande nivå och Folkbildningsrådet fattar sina beslut självständigt inom dessa ramar. De nya villkoren för statsbidrag är inte ett resultat av förändringar i styrdokument eller annan styrning från staten, utan ett resultat av Folkbildningsrådets egna processer.
Folkbildningsrådets bedömning handlar om studieförbundets åtagande till folkbildningsverksamhet de kommande tre åren. Folkbildningsrådet bedömer alla studieförbund på samma sätt, fråga för fråga och underlag för underlag.
I det nya systemet ingår en omvärldsanalys som Folkbildningsrådet vill att studieförbunden ska relatera till i sina verksamhetsåtaganden. Om verksamheten ska vara relevant för människor måste den också påverkas av det som händer runtomkring oss.
Folkbildningsrådet har också bedömt hur studieförbunden utvecklats de senaste åren, hur deras systematiska kvalitetsarbete har sett ut och om det har funnits brister i verksamheten. Allt det här handlar om hur studieförbunden svarar mot samhällets utveckling och medborgarnas behov. Vad Folkbildningsrådet däremot inte tar hänsyn till är vad andra, exempelvis opinionsbildare och olika medier, tycker om de enskilda studieförbunden.