Studiecirklar för nya svenskar hjälper familjer

En pappa som håller sin dotter i famnen.

Inom studieförbunden finns flera satsningar som riktar sig till personer som är nya i Sverige. Med studiecirkeln som metod får deltagarna diskutera normer och värderingar, något som skapar förståelse för samhället och främjar integration. I Studieförbundet Vuxenskolans projekt, Lita på Sverige, finns filmat material som med en personlig ton ger en första introduktion till hela det svenska samhället. På samma sätt vänder sig Studiefrämjandets material, Älskade barn, till de som är föräldrar i ett nytt land.

Studieförbund
Senast uppdaterad:

I dag finns ett stort fokus på att människor som kommer till Sverige så fort som möjligt ska lära sig det svenska språket. Att kunna förstå och göra sig förstådd på svenska är en viktig nyckel för att komma in i det svenska samhället. Men det finns fler nycklar och många av dem har att göra med kultur och samhällsfunktioner. Vilken typ av samhälle är Sverige, i jämförelse med det gamla hemlandet? Och hur är egentligen svenskarna?

Projektet Lita på Sverige drivs av Studieförbundet Vuxenskolan, med stöd från länsstyrelsen. Satsningen består av nio filmer, textade på flera språk, som på olika sätt går igenom hur det svenska samhället fungerar. Till filmerna finns också ett handledningsmaterial som går igenom namn och begrepp som figurerar i filmerna och ger viktig bakgrundsfakta. Filmerna har ett personligt tilltal där personer som bor och verkar i Sverige berättar om sina liv. Materialet är tänkt att fungera för flera studiecirkelträffar.

– Svenskhet är egentligen inget annat än en berättelse om vad det är som förenar alla de som bor i Sverige, säger författaren och konsulten Qaisar Mahmood, som medverkar i den första filmen: Funderingar om ”svenskhet”.

Älskade barn är Studiefrämjandets studiecirkelmaterial för människor som är eller blir föräldrar när de kommer till Sverige. Upplägget är baserat på FN:s barnkonvention och tar upp ämnen som föräldrar själva har identifierat som viktiga. Det finns också ett särskilt upplägg för asylsökande föräldrar. Initiativet startade redan 2014 och används i dag i flera kommuner runtom i landet. Gunnel Mohme är fil.dr. vid Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen vid Stockholms universitet, och har skrivit en forskningsrapport om Älskade barn-verksamheten. Hon menar att konceptet kan vara ett sätt att komma till rätta med problematiken som uppstår när barnen lär sig den nya kulturen och det nya språket snabbare än föräldrarna. Men ett stort ansvar vilar på cirkelledarna, som blir brobyggare till det svenska samhället. 

– Genom att låta föräldrar av en viss etnisk grupp självmant komma samman tillsammans med en ledare, som är av samma etniska ursprung och som de ofta känner, får de en möjlighet att diskutera föräldraskapet i det nya landet utifrån sina egna behov, skriver Gunnel Mohme i sammanfattningen av sin forskningsrapport.  

Lita på Sverige och Älskade barn är två exempel på verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna bedriver med nya svenskar, över hela landet.