Främjande av nationella minoritetsspråk

Regeringen lanserade i april 2022 ett handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken finska, romska, meänkieli, jiddisch och de samiska språken. Studieförbund och folkhögskolor är viktiga aktörer för att främja de nationella minoritetsspråken och stärka dess språkbärare.

Senast uppdaterad:

Tillgång till livslångt lärande för alla på lika villkor är avgörande i en demokrati, och möjligheter att utöva sitt språk är grundläggande för minoritetskulturers fortlevnad. Utövare av de nationella minoritetsspråken har under hundratals år utsatts för diskriminering av majoritetssamhället vilket resulterat i att andelen utövare har blivit allt färre. Restriktionerna under pandemin har också lett till att arbetet med att främja minoritetsspråken försvårats.

För att fler ska få möjlighet att lära sig och använda sitt språk måste olika utbildningsvägar finnas tillgängliga. Folkbildningen har av regeringen identifierats som avgörande för att uppnå handlingsprogrammets mål kring livslångt lärande och språken i yrkeslivet. Folkbildningsrådet har därför fått i uppdrag att utforma och fördela ett bidrag till insatser för främjande av nationella minoritetsspråk.

Folkbildningens verksamhet kan bidra till att re-vitalisera våra minoritetsspråk

Folkbildningen har unika möjligheter att bidra till språkens vitalisering genom att skapa utbildningsmöjligheter och nya sammanhang för användning av språken. Inom folkbildningen sker verksamhet hos såväl studieförbund som folkhögskolor med fokus på nationella minoriteter, rättigheter, språk och kultur. Med folkbildningens metoder möjliggörs kunskapsöverföring mellan generationerna, man stärker rösterna för minoritetsrättigheter och skapar praktiska förutsättningar att tillvarata rättigheter. Genom folkbildning kan man också bidra till attitydförändring i det omgivande samhället och fungerar som ett nav för kulturutövning och kollektiva initiativ som stärker minoritetsspråken.