Bloggen #folkbildning

Forskaren Alexandra Söderman från Göteborgs universitet undersöker digitaliseringens roll för folkbildningen i dag och i framtiden.

Clara Bankefors, kulturstrateg på Studieförbundet NBV, skriver om konstens och folkbildningens kraft och om vikten av oväntade möten.

Kim Moberger från Holma folkhögskola bloggar om klimatångest, folkbildning och hållbar odling.

Göran Hemberg har ägnat en stor del av sitt liv åt demokratifrågor. Nu har han uppdaterat sitt klassiska studiematerial till ett nytt världsläge.

Folkbildningen i landsbygder har det som policyproffsen i Regeringskansliet inte förstått att de saknar skriver Klas Fritzon från Hela Sverige ska leva.

Marjo Portin på Litorina folkhögskola ser tillbaka på två år som kantats av hopp, förtvivlan och kämpaglöd.

Katarina Hansson lyfter studieförbunden som en central infrastruktur för ökad krisberedskap.

Kjell Stjernström bloggar om funkisfrågor inom folkbildningen och om möjligheterna för skådespelare med intellektuell funktionsnedsättning.

Zarah Necksten arbetar hon som pedagog på Litorina folkhögskola i Karlskrona, där hon också ansvarar för att få kulturen på skolan och i lokalsamhället att blomstra.

Banar Sabet som jobbar på Studieförbundet Vuxenskolan reflekterar i ett blogginlägg om tre punkter som förenar människors möjligheter och förutsättningar i förorten och på landsbygden.

Under många år har poeten, författaren och dramatikern Agnes Török hållt sommarkursen Spoken Word på Skurup Folkhögskola. I det här blogginlägget berättar hen om kärnan i att få människor som aldrig träffats förut att bli trygga nog att skapa ihop.

I en trallkedja på distans frodas musik och folkbildningsmagi för Jenny och hennes folkmusikfrälsta cirkelvänner. Med hjälp av ny teknik och studiecirkelmetodik kan gamla traditioner fortsätta blomstra, musik klinga och nya relationer skapas.

Folkhögskoledeltagaren Magda berättar om hur hon på kursen Min resa med musik och dans på Brunnsviks folkhögskola får möjlighet att lära sig mer om musik, utveckla sin kreativitet och studera andra ämnen.

Christina Kjellsson är folkhögskollärare och tar i ett blogginlägg med oss på en poetisk resa genom skapande och vilja. Vad händer egentligen på en låtskrivarkurs?

Hanna Schubert har varit med och skrivit en handledning om samspelet som föds när människor lär, växer och skapar tillsammans och bloggar om några av insikterna.

Mats Ehn är projektledare på Färnebo folkhögskola för Erasmus+ projektet PROMOCITI, med partners från Sverige, Polen, Spanien, Tyskland och Österrike. Tillsammans utforskar de hur folkbildningen kan bidra till en demokratisk utveckling.

Ett blogginlägg om hur civilsamhället och folkbildningen är en demokratiskola, skrivet av forskaren Niklas Hill.

Folkbildningslinjen på Brunnsviks folkhögskola är en ledarskapsutbildning för folkrörelseaktiva, med deltagande demokrati i centrum.

Vad är väl ett sabbatsår på folkhögskola? Kanske precis det som behövs för att hitta lugnet, sin egen plats i kretsloppet och orken att påverka.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar möter många snåriga strukturer och det är ofta otydligt vilken del av samhället som har ansvar för att erbjuda stöd.

Staten har gett ekonomiskt bidrag till folkbildningen i någon form i 150 år och längs vägen har såväl stödet som folkbildningens organisering och uppdrag utvärderats och utvecklats flertalet gånger.

På Holma folkhögskola i Skåne bedrivs folkbildning om hållbar omställning genom kurser i till exempel odling, permakultur och hantverk.

Författaren Vio Szabo gick en sommarkurs på folkhögskola och skriver i ett blogginlägg om hur hen hittade folkbildningens magi mellan skrivövningarna och de svettiga boxningspassen.

I projektet Min story – vår agenda jobbar man med en metod som går ut på att identifiera engagemang hos deltagarna för att utifrån det jobba för förändring i praktiken.

Nätverket MIK-Sverige lanserar nu en valsatsning för att lyfta vikten av medie- och informationskunnighet i samhället, där folkbildningen har en viktig roll. Läs mer i ett blogginlägg av Martina Wagner från Statens medieråd.

Folkbildning är värdefull både för att höja kunskapen om funktionshinderfrågor, och för att stärka och bilda personer som själva har en funktionsnedsättning.

I ett blogginlägg berättar författaren Moa Backe Åstot om hur ovärderlig den kreativa miljön och de betydelsefulla mötena på folkhögskolans skrivarkurs var för hennes författarskap.

Genom folkhögskolan erbjuds bildning och utbildning till grupper som annars inte får den, deltagare möts och utvecklas tillsammans och den personliga resan får ta plats. I antologin Nya Folkhögskoleminnen har berättelser från folkhögskolan samlats.

Hur beskriver och mäter man det omätbara som är kärnan i bildning? Den frågan ställer sig Ruhi Tyson i ett blogginlägg om berättelser som pedagogiskt verktyg för att beskriva metoder inom folkbildningen.

Genom att arbeta tillsammans och lära av varandra kan vi fortsätta med vårt viktiga uppdrag att värna och utveckla såväl demokratin som folkbildningen.

Inom både studieförbund och folkhögskola bedrivs livsviktig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. På Mora folkhögskola hålls kursen Anpassad IT för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

I ett blogginlägg skriver projektledare Viktor Krutrök om folkbildningens stora ansvar för att stärka och synliggöra röster som annars inte hörs.

Kvinnorna som ledde den svenska rösträttsrörelsen för 100 år sedan kan än idag visa oss vägen till hur man genom folkbildning kan ge alla möjlighet till inflytande och stärka demokratin.

Genom folkbildning kan man bygga kunskap om klimatkrisen och mobilisera engagemang för att motverka den drastiska globala uppvärmningen som vi står inför.

Varför söker vi ständigt enkla svar på komplexa frågor? Och hur tar vi vara på potentialen och förändringsviljan som finns i våra förorter?

Det året på folkhögskola var inte bara utbildning för mig, utan det var starten på en bildningsresa som jag då inte visste hur betydelsefull den skulle bli.

Hur kan folkbildningen bedriva ett aktivt arbete för att erbjuda en bredare kulturverksamhet som når ut till en större mångfald människor?

Folkhögskolans innovationskraft är en tillgång under coronapandemin, när nya verktyg och metoder testas. Samtidigt har de grupper som behöver folkhögskolans pedagogik med stöd och motivation drabbats allra mest av att distansstudier blev normen. Författaren och frilansskribenten Thor Rutgersson har precis avslutat en studie om deltagarnas upplevelser under pandemin. I ett blogginlägg delar han med sig av sina tankar och reflektioner.

Många äldre lever i ett digitalt utanförskap, och det kan vara svårt att hänga med när samhället digitaliseras i allt högre takt. Genom sin medverkan i UR-programmet Seniorsurfarna har Carl Jan Granqvist gått från att aldrig ha googlat till att utan problem svara på mejl i telefonen. Att lära sig tillsammans med andra har varit en stor framgång, berättar han i ett blogginlägg hos Folkbildningsrådet.

Nyhetsbyrån Järva är ett lokalt initiativ som vill bidra till en nyhetsrapportering av och för orten, istället för om. Nyhetsbyrån växte fram för att motverka den skeva bild som media presenterade av Järva. I ett blogginlägg skriver redaktören Anna Nygård om hur lokaljournalistiken är folkbildande och hur den kan bidra till förändring och utveckling av området.

I studieförbundens verksamhet är det centralt att deltagarna lär sig det de själva vill på sina egna villkor. För många personer med funktionsnedsättning erbjuder studieförbund möjligheter till livslångt lärande, personlig utveckling och social samvaro. Kjell Stjernholm samordnar detta arbete på Studieförbundet Vuxenskolan, läs hans gästblogg om deras arbete och hur viktigt det är att samhället tar ansvar för en bredare tillgänglighet och inkludering.